Hjälp oss visa kycklingarnas verklighet på tv

Djurens Rätts kampanj 99 miljoner visar verkligheten för de djur i livsmedelsindustrin som är flest och som har det sämst: kycklingarna. Nu vill vi ta kycklingarnas verklighet till tv – och för det behöver vi din hjälp.

Trots att bilderna i annonserna visar kycklingarnas vardag har ett flertal dagstidningar valt att inte publicera dem. Läs mer om annonskampanjen

#99miljoner

0

Fler än 99 miljoner kycklingar föds upp och slaktas i Sverige – varje år.

Det här kan du göra

Tillsammans gör vi skillnad för kycklingarna!

Har du tröttnat på att djur behandlas som produkter? Bli medlem i Djurens Rätt och gör skillnad för djuren varje dag.

Bli medlem

Det viktigaste du kan göra för kycklingarna är att välja bort dem från tallriken. Beställ vårt kostnadsfria inspirationsmagasin Välj vego! och ta ett första steg mot en djurvänligare värld.

Beställ Välj vego!

Ställ krav på företagen och uppmana dem att höja lägstanivån för hur kycklingar får hållas och behandlas.

Skriv på uppropet

Finns inga ord att beskriva den vidriga verkligheten dessa djur måste utstå.

Eivor Berg, en av de som undertecknat vårt upprop för kycklingarna

Detta behöver du veta

Se mer Läs mer

Fler bilder

Fler filmer

Media om kampanjen

Branschens egna ord

Här hittar du Svensk Fågels kommentarer till våra avslöjanden – samt våra svar på deras kommentarer.

Svensk Fågel: Bilderna visar djur med kala fläckar och rufsig fjäderdräkt. Det här är naturligt, dessa djur håller på att byta fjäderdräkt från kycklingdun till riktiga fjäderpennor. De kala partierna uppstår alltså inte av beteendestörningar såsom fjäderplockning eller hackning, utan beror på en helt naturlig process där fjädrarna byts.

Djurens Rätts kommentar: Djurens Rätt har inte påstått att kycklingar ”ser ut att må dåligt”. Vi baserar vår argumentation på vetenskapliga studier (inklusive Svensk Fågels egna data) som visar att kycklingarna som grupp inte mår bra. Vi uppfattar det som att Svensk Fågel svarar på hur de tror att bildmaterialet tolkas. Det stämmer att på en del av bilderna ses kycklingar som byter fjäderdräkten och därför har de kala partier på kroppen. Men de djurskyddsproblem vi nämner är inte fjäderplockning eller hackning och är inte kopplade till kycklingarnas byte av fjäderdräkten. Vi är väl medvetna om den naturliga processen där fjädrarna byts.

En orsak till att kycklingarna mår dåligt är benproblem. Benhälsan är starkt sammankopplad med aveln för snabb tillväxt, det är en orsak till att vi menar att de snabbväxande hybriderna bör bytas ut mot mer långsamväxande. Studier över benproblem hos kycklingar visar varierande resultat. Vi ser positivt på att Svensk Fågel i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet planerar att genomföra en kartläggning av benhälsan hos svenska kycklingar. Enligt svensk forskning från år 2003 och 2007 hade runt 15 procent av kycklingarna försämrad rörelseförmåga, det vill säga att de hade svårt att gå. 1, 2 Till viss del skiljer sig uppfödningsformerna åt mellan olika länder. Studier över förekomsten av benproblem hos kycklingar i andra länder än Sverige är ändå relevanta, eftersom benproblemen är kopplade till den tillväxtinriktade aveln som är internationell. I en dansk studie från år 2011 hade nästan 90 procent av kycklingarna tydliga rörelsestörningar, fyra procent hade svårt att gå och bara en halv procent av kycklingarna var helt symptomfria.3 Studier från Frankrike, England, Nederländerna och Italien har visat att mellan 15 och 57 procent av kycklingarna hade rörelsestörningar.4, 5

Bukvattusot, eller ascites, är en sjukdom som snabbväxande kycklingar har en ökad risk att drabbas av. Den snabba och höga tillväxten leder till ökat syrebehov, men kycklinghybridernas lungor är små i relation till resten av kroppen.6 Kycklingarna får hjärtsvikt till följd av vätska i buken på grund av det höga syrebehovet som inte tillfredsställs och tillståndet kan leda till döden.

En annan sjukdom kycklingar drabbas av är Sudden Death Syndrome. De kycklingar som växer snabbast i flocken löper störst risk att drabbas. Sjukdomen innebär att till synes friska kycklingar dör utan tidigare symptom, oftast när tillväxthastigheten är som störst.7

Källor:

  1. Sanotra G.S. (2003) Investigation of lameness in the commercial production of broiler chickens in Sweden. Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet, Skara. Volym 22 av Specialarbete.
  2. Waldenstedt L. (2007) En kartläggning av rörelsestörningar och benhälsostatus hos svenska kycklingar. Slutrapport Jordbruksverket.
  3. Videncentret for landbruk (2012) Screening af slagtekyllingers gangegenskaber anno 2011.
  4. Bassler, A.W., Arnould, C., Butterworth, A., Colin, L., De Jong, I.C., Ferrante, V., Ferrari, P., Haslam, S., Wemselsfelder, F. and Blokhuis, H.J. (2013) Potential risk factors associated with contact dermatitis, lameness, negative emotional state, and fear of humans in broiler chicken flocks. Poultry Science. (92) 2811-2826.
  5. De Jong, I., Perez Moya, T., Gunnink, H., van den Heuvel, H., Hindle, V.A., Mul, M. and van Reenen, K. (2011) Simplifying the Welfare Quality assessment protocol for broilers, Vol. 533, pp. 74 (Wageningen UR Livestock Research, part of Stichting Dienst Landbouwkundig Onderzoek (DLO Foundation)).
  6. Malan D.D. et al. (2003) Metabolic rate and its relationship with ascites in chicken genotypes. British poultry science 44(2): 309-315.
  7. Bowes V.A. et al. (1988). Research note: effect of feed restriction on feed efficiency and incidence of sudden death syndrome in broiler chickens. Poultry Science 67(7): 1102-1104.

Svensk Fågel: Att missbildningar sker är naturligt men ovanligt, de flesta kycklingar i kycklingstallarna är friska. Alla självdöda djur tas bort och sjuka djur avlivas vid nästa tillfälle bonden är i stallet. Kycklingbonden ser till djuren minst 2 gånger per dag för att försäkra sig om att de har det bra. Hur djur mår och att de skyddas mot lidande regleras av den svenska djurskyddslagen, som anses vara bland de tuffaste i världen. Svensk Fågels bönder och slakterier kontrolleras även av Länsstyrelsen, (Sveriges utsedda myndighet för att utföra djurskydds- och miljökontroller) samt av rikslikare som besiktigar enligt Svensk Fågels djuromsorgsprogram. Salmonellakontroll (och allmän smittskyddskontroll) sker en gång om året av särskilt utsedda veterinärer. På slakterier finns även ständigt närvarande veterinärer från Livsmedelsverket som bland annat övervakar djurskyddet. Låg antibiotikabehandling bland svenska kycklingar visar även att djuren är väldigt friska och har en mycket bra skötsel.

Djurens Rätts kommentar: Påståendet är Svensk Fågels egen formulering. Att ”de flesta kycklingarna i kycklingstallarna är friska” betyder att allt från ingen till flera tusen kycklingar i varje stall kan vara sjuka. Argumentationen ”de flesta” pekar på det faktum att kycklingar sällan ses som de individer de är. De är individer fast de är små och fastän de är så väldigt många.  Djurskyddslagstiftningen gäller för varje enskilt djur, inte bara för de flesta. Alla, stora som små, kan bli sjuka ibland och det är inte förbjudet eller konstigt. Men, när ohälsan och lidandet kan kopplas till aveln och uppfödningsmiljön blir problemet av en annan karaktär och behöver tas på större allvar än vad som görs idag.

”Hur djur mår” är inte något som regleras av den svenska djurskyddslagen. Djurskyddslagen är precis vad den heter, en lag. Den är väldigt viktig, men är ingen som helst garanti för att djur mår bra. Och att den svenska djurskyddslagen ”anses vara bland de tuffaste i världen” är en klen tröst för de djur som far illa i Sverige.

En fungerande djurskyddskontroll, både ute i stallarna och på slakterierna, är mycket viktigt. Men, inte heller kontrollen blir någon garanti för att djuren mår bra, eftersom den bygger på en lagstiftning som tillåter sådant som i sig leder till eller innebär lidande, som till exempel uppfödning av snabbväxande hybrider med bland annat benproblem som följd, och levande upphängning upp och ned av fåglar vid fullt medvetande inför elbedövning vid slakt.1, 2

Flitigt använda argument för att välja just svenskt kycklingkött är en låg antibiotikaanvändning i produktionen i jämförelse med i andra länder och låg förekomst samt kontroll av bakterier som salmonella och campylobakter. Att antibiotikabehandlingen av svenska kycklingar är ”låg” är bra ur flera aspekter, men det betyder inte att svenska kycklingar mår bra. När djurvänliga val ska göras, måste mer än smittskydd och konsumentsäkerhet vägas in. En god djurvälfärd förutsätter också mer än frihet från sjukdom.3 För att få en bredare bild är möjligheten för kycklingarna (och deras föräldrar samt mor- och farföräldrar) att bete sig naturligt, viktig att väga in. Djurvälfärden handlar om djurens upplevelse av sin egen situation.

Avslutningsvis, att formulera det faktum att döda och sjuka djur finns i anläggningarna till ett ”påstående” skulle kunna uppfattas som att Svensk Fågel försöker relativisera det som är verklighet för kycklingarna.

Källor:

  1. Gentle M.J. & Tilson V.L. (2000) Nociceptors in the legs of poultry. Animal Welfare 9: 227-236.
  2. European Food Safety Authority (2004) Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals. The EFSA Journal, vol. 45, ss. 1-29.
  3. Keeling L.J., Rushen, J., Duncan I.J.H. (2011) Understanding animal welfare. I: Appleby, M.C., Mench, J.A., Olsson, I.A.S., Hughes, B.O. (red) Animal welfare. Wallingford, Storbritannien och Cambridge, MA, USA, CAB International. s 13-26.

Svensk Fågel: Inomhusmiljö är inte per automatik dåligt, tvärtom. Att ge kycklingarna möjlighet till utevistelse är idag direkt oförenlighet med myndigheternas och konsumenternas krav på kycklingkött fritt från salmonella och låga nivåer av campylobacter. Utevistelse ökar även risk för fågelsjukdomar såsom New castle och Fågelinfluensan. Att hålla kycklingarna inomhus gör det möjligt att optimera och detaljstyra stallklimatet för djurens behov gällande luftkvalitet, temperatur och luftfuktighet. Inomhus får även kycklingarna ett naturligt skydd från rovdjur, möjlighet att utföra naturliga beteenden såsom födosök och sandbadning, fri tillgång till foder och vatten samt tillgång till dagsljus.

Djurens Rätts kommentar: Att kycklingar i princip är osynliga i det svenska landskapet är rimligen knappast ett påstående. Enligt officiell statistik hålls mer än 99 % av kycklingarna inomhus under de fem veckor de finns i produktion.1 Oavsett visar en studie gjord i Belgien att fler individer i konventionell produktion utan utevistelse hade salmonella och lika många som i ekologisk produktion med utevistelse hade campylobakter.1 Det tyder på att enbart utevistelsen inte behöver vara det som orsakar sjukdomar utan också till exempel hur trångt de har det, då de därmed smittar fler.2

Stallen som innehåller allt en kyckling kan önska enligt Svensk Fågel ha ett lager av spån, flis eller halm som snabbt blir brunt av all avföring som så många kycklingar på en begränsad yta bidrar med. Det ger flertalet kycklingar frätskador på fötterna.3, 4 Det ger inte heller kycklingarna samma möjlighet att sandbada i eftersom det motverkar syftet med sandbadning; att rengöra sin fjäderdräkt.3

Idag har knappt 1 % av kycklingarna tillgång till utevistelse i Sverige. 1 Tillgång till utevistelse är något som ger kycklingarna en större möjlighet att bete sig naturligt, något som måste tas hänsyn till enligt djurskyddslagen.5 Det räcker inte att enbart ta hänsyn till om kycklingarna är mycket eller lite sjuka, utan också tillgång till att utföra naturliga beteenden samt deras psykiska välmående (som gynnas av utevistelse och mer sysselsättning) för att de ska ha så bra välfärd som möjligt.1

Källor:

  1. Sveriges officiella statistik (2017) Ekologisk animalieproduktion 2016.
  2. Tuyttens F. et al. (2008) Broiler chicken health, welfare and fluctuating asymmetry in organic versus conventional production systems. Livestock Science 113(2): 123-132.
  3. Svensk Fågel. Verksamhetsberättelse 2016.
  4. Bokkers E.A. & Koene P. (2003) Behaviour of fast-and slow growing broilers to 12 weeks of age and the physical consequences. Applied Animal Behaviour Science 81(1): 59-72.
  5. Djurskyddslagen 1988:534.

Svensk Fågel: Kycklingar är flockdjur, de trivs många tillsammans men behöver ändå tillräcklig med yta för att röra sig, picka/utföra naturligt beteende. Det ser vi till att de får. För de svenska kycklingstallarna är detta noga reglerat enligt lagar och regler (SJVFS 2017:28 Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket (L 111). Att kycklingarna mår bra är en förutsättning för att bondens verksamhet ska fungera. Svenska djurskyddsregler är dessutom mycket tuffare jämfört med vad som är tillåtet inom EU. I Sverige har man färre kycklingar och tuffare villkor och kontroller.

Djurens Rätts kommentar:
Kycklingar är sociala, men om de själva skulle få välja så skulle de leva i familjegrupper på 4-30 individer precis som djungelhönsen de härstammar ifrån.1 I kycklingindustrin trängs istället tiotusentals precis lika gamla individer utan någon vägledning från sina föräldrar.

Idag får upp till 25 kycklingar per kvadratmeter trängas ihop så länge producenterna är med i Svensk Fågels omsorgsprogram och uppfyller programmets villkor (max 36 kg kycklingar per m2, annars är gränsen 20 kg/m2).2 Det är mycket trängre än vad hönor i bur har det.2

Om kycklingarna får tillgång till mer utrymme per individ ökar deras möjligheter att bete sig naturligt, att ligga ned och sova på ett komfortabelt sätt och ger dem mer möjligheter att träna sina ben vilket minskar risken för benproblem.3 Även om Sveriges lagstiftning är tuffare än EU:s så säger det ingenting om att kycklingarna har det bra, eller ens att de har tillräckligt med utrymme. Det enda det visar är att tillräckligt många kycklingar lever tillräckligt länge för att kunna slaktas på ett lönsamt vis.

Källor:

  1. Mench J. & Keeling L. (2001) The social behaviour of birds. I: Social behaviour in farm animals, Red Keeling & Gonyou. CABI Publishing.
  2. Föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2017:28, saknr L 111.
  3. Bokkers E.A. & Koene P. (2003) Behaviour of fast-and slow growing broilers to 12 weeks of age and the physical consequences. Applied Animal Behaviour Science 81(1): 59-72.

Du behövs – gör skillnad för kycklingarna!

Alla bilder och filmer är tagna under 2018 i Sverige. Kontakta Djurens Rätt eller besök vårt pressrum.

superduperHome